Frågeställningar

Här är några av de frågeställningar studien syftar till att besvara:

  • Hur stor andel av fästingar som biter människor bär på mikroorganismerna; borrelia, TBE-virus, anaplasma och andra mikroorganismer?
  • Hur stor risk är det att fästingen vid ett bett överför någon av dessa mikroorganismer till människan?
  • Hur stor risk är det att man utvecklar symptom på sjukdom efter ett bett av en infekterad fästing?
  • I vilken utsträckning utvecklar människan antikroppar mot dessa mikroorganismer i relation till om man utvecklar symptom på sjukdom?
  • Hur vanligt förekommande är dubbel- och trippelinfektioner i en fästing?
  • Vilka typer av symptom ger dessa mikrober – kopplat till vilken art eller stam det gäller. Är vissa arter eller stammar mer virulenta än andra?
  • Är infektionsrisken säsongsberoende?
  • Finns det geografiska skillnader vad gäller fästingburen smitta?
  • Skiljer sig förekomsten av mikroorganismer hos fästingar som bitit människa jämfört med fästingar som samlats in från naturen?

Comments are closed